Dikter hamnar på gatan – detta är brunnslockspoesi

Att alla städer har gatubrunnar är inget nytt, men att vissa har sådana med dikter på är det inte alla som vet. I Göteborg föddes konceptet ”brunnslockspoesi” som numera finns i flera svenska städer, och snart kanske även tar steget utomlands.

Framför statyn av Karin Boye utanför Stadsbiblioteket, på den så kallade Poesiplatsen, ligger ett gäng brunnslock tätt placerade. Brunnslocken här fyller ingen praktisk funktion, och i vanliga fall hade utplaceringen av dem inte varit tillåten. Men det är inga vanliga brunnslock det rör sig om, för på dessa står dikter skrivna. Alla med samma tema – regn.

Varje år får en noga utvald poet i uppdrag att skriva en dikt på temat regn som sedan gjuts på brunnslock och syns runtom i staden. Projektet kom till som en del av satsningen Rain Gothenburg inför stadens 400-årsjubileum, på initiativ av Jens Thoms Ivarsson som då jobbade på förvaltningen Kretslopp och vatten, och specifikt med hur staden arbetar med regnhantering.

– Syftet är att uppmärksamma hur vi hanterar regnet, säger han.

Miljöaspekten är grunden i brunnslockspoesin. Kretslopp och vatten kommunicerade, enligt Jens Thoms Ivarsson, information som mest nådde fram till de som redan var kunniga i, eller hade ett intresse för, frågan om regnhantering. När hans dåvarande chef bad honom designa något till stadens brunnslock såg han en möjlighet att nå ut till fler. De första brunnslocken med dikter lades ut i Tynnered och Biskopsgården.

– Vi ville inte att det skulle bli ytterligare ett projekt där fokus ligger inne i stan. Eftersom det ändå finns brunnslock överallt kan man passa på att uppmärksamma platser som inte får så mycket uppmärksamhet.

Idag kan den observante läsa så kallad brunnslockspoesi runtom i hela Göteborg, men vill man vara säker på att få ta del av dikterna finns alla gjutna på brunnslock både på Poesiplatsen, utanför Stadsbiblioteket, och på Haga Nygata.

Litteraturstaden Göteborg

Reaktionerna på brunnslockspoesin har mestadels varit positiva, inte bara från göteborgarna. Bland andra Umeå och Uppsala har anammat brunnslockspoesin, och även Dordrecht i Nederländerna har visat intresse för projektet. Sedan 2021 är Göteborg en av UNESCO:s 53 litteraturstäder, som ska öka hållbarheten i samhället med hjälp av litteratur.

– Det offentliga har en skyldighet att bygga ett samhälle som är inkluderande, säger Litteraturstaden Göteborgs huvudkoordinator Joakim Albrektson.

Oavsett vilket kön du är, vilken ålder du är, vilken politisk eller religiös uppfattning du har ska du känna dig hemma.

Litteraturstaden Göteborg arbetar bland annat med vad de kallar Staden som diktsamling, en satsning i vilken brunnslockspoesin ingår. I och med utmärkelsen som litteraturstad har brunnslockspoesin fått än större internationell spridning.

– Väldigt många andra litteraturstäder är nyfikna på brunnslockspoesin, säger Joakim Albrektson.

Brunnslockspoesins betydelse och framtid

Enligt Joakim Albrektson är det svårt att säga vilken betydelse brunnslockspoesin har fått eller vad de har bidragit till.

– Vad bidrar en kärlek till? Vad bidrar en förälskelse till? Vad bidrar en längtan till? Man ska vara försiktig i att tala om effekter i mätbarhet för livet är inte mätbart. Så enkelt är det, säger han.

Även om dess framgång inte går att mäta hoppas Joakim Albrektson att många fler poeter ska få se sina dikter gjutna på brunnslock runtom i staden och att brunnslockspoesin ska få fäste i andra länder. Det håller Jens Thoms Ivarsson med om.

– Vi har redan fått frågan från andra länder och det hade varit jättekul om andra länder gjorde det, så vi säger ja, kopiera, kör på! Det skulle vara fantastiskt, säger han.

Brunnslockspoesi är inte bara Sveriges grej menar han, men han skickar med en önskan till de som vill ta efter konceptet.

– Vi vill gärna att de följer vissa av våra grundregler som tematik regn. Men konsten ska också få lov att vara fri, säger Jens Thoms Ivarsson.

JURYN OCH PROCESSEN:
Vem som tilldelas titeln Årets Brunnslockspoet avgör en jury som består av kunniga inom litteratur och poesi, samt föregående års poet. Juryn bollar först kandidater innan de smalnar ner listan till tio namn, och sedan till fem. Därefter följer noga diskussioner och resonemang kring vem som till slut ska bli den som författar årets dikt.

RAIN GOTHENBURG:
Rain Gothenburg var en av satsningarna inför stadens 400-årsjubileum, med syftet att göra Göteborg till världens bästa stad när det regnar, vilket det gör ofta – i snitt var tredje dag.
Precis som andra jubileumssatsningar, däribland BoStad 2021 som du kan läsa mer om här, finns Rain Gothenburg inte kvar idag, men arbetet de påbörjade lever vidare. Arbetet med brunnslockspoesin fortsätter och finansieras av en ekonomisk förening som drivs av bland andra Jens Thoms Ivarsson.

Vill du veta mer om Göteborgs brunnslockspoesi?