En promenad genom fästningshistorien

Mitt bland förbisusande spårvagnar, ilskna voi-åkare och stressade fotgängare döljer sig Göteborgs historia som fästningsstad från 1600-talet. Då var staden en av norra Europas mest befästa – något som fortfarande syns i innerstans vallgravar och i namn på trafikknutpunkter vi dagligen passerar. I takt med att staden grävs upp för Västlänken, ska berättelsen om Göteborg som fästningsstad få en tydligare plats i dagens och framtidens stadsmiljö.

Det är en ovanligt regnig majdag när Tjôt o Tegel möter Sandra Trzil, projektledare på Stadsbyggnadsförvaltningen, och Johanna Engman, utvecklingsledare på Kulturförvaltningen, vid Bazarbron nära Kungstorget – på platsen där bastionen Johannes Dux en gång reste sig sex meter över vallgraven. Med på videolänk är också Tom Wennberg, arkeolog på Kulturförvaltningen. Alla tre har på olika sätt varit delaktiga i arbetet med att lyfta fram Göteborgs förflutna som fästningsstad.

– Det har funnits fem stadsportar in i Göteborg som stängdes om natten, staden har verkligen varit ett fort. Just att kunna berätta och visualisera den historien tror jag är jätteviktigt för att kunna förstå den. Det är en otrolig resurs i vad det har att berätta om både Göteborg som stad, men också varför vi är här, säger Johanna Engman. 

Göteborg grundades som en fästningsstad år 1621 och omgavs då av stadsmurar, vallgravar och jordvallar. Runt stadskärnan fanns alltså en omfattande befästning, och inne i staden grävdes flera kanaler. Fästningens tid tog dock slut i början av 1800-talet, då ett raseringskontrakt undertecknades. Men redan innan dess hade mycket av fästningen förfallit, resterna var i dåligt skick, och staden behövde utrymme för att växa.

– Det tog sedan 40 år att riva mycket av fästningen helt, eftersom det handlade om en enorm mängd jord och sten. Stora spår från befästningarna fanns kvar i stadsmiljön långt fram till 1850-talet, berättar Tom Wennberg.

Arkeologen Tom Wennberg har varit involverad i Västlänken som handläggare sedan 2014 och har även varit delaktig i utgrävningarna av de fynd som upptäckts under projektet, där han är platsledare i Haga.

– Vi har grävt fram de äldsta bastionerna från 1620-talet. det handlar då om jordvallar som inte ser ut som de vi vanligtvis visar, utan det är en tidigare fas, alltså de allra äldsta vallarna. 

– Det är jättemycket ny kunskap som ska ut och berättas, och tonvis med gammal kunskap som aldrig har berättats. Det finns hur mycket som helst, så det svåra är väl att hitta någon slags nivå, att inte överberätta, säger Tom Wennberg. 

Mycket av Göteborgs ursprungliga gatustruktur finns kvar än idag, och de mest välkända spåren av befästningsstaden är kanske skansarna Kronan och Lejonet. En av de bäst bevarade, men kanske mindre uppmärksammade delarna av befästningssystemet, är bastionen Carolus Rex vid Esperantoplatsen. Den uppfördes på 1700-talet och var en viktig del i stadens försvar, och är en av få platser där det går att se just hur höga murarna var på den tiden.

Fästningspromenad

Projektet “Göteborg förstärkt: Fästningsstaden”, som har pågått sedan 2017, har som mål att göra stadens historia med lämningar av försvarsanläggningar synligare och lättare att förstå i dagens stadsmiljö.

– I samband med Västlänken, där inte minst Station Haga påverkar lämningarna under mark väldigt mycket, insåg man att det krävdes ett mer aktivt arbete med frågan om bevarandet av kulturmiljön. Då fick vi möjlighet att ta fram det här handlingsprogrammet, säger Sandra Trzil som också var beställare av projektet. 

– Fördelen med Västlänken är att det har gett möjlighet att gräva upp mycket och få tillgång till ny kunskap. Nackdelen är att, eftersom ett nytt lager byggs ovanpå det gamla, försvinner en del av det som tidigare fanns där. Även om det dokumenteras, försvinner det fysiskt från platsen, fortsätter hon.

Att lyfta fram fästningshistorien kan dock enligt projektet göras på många olika sätt.

Bland annat genom informationsskyltar, bänkar och utformning av markbeläggningar som tillsammans bidrar till att rikta uppmärksamhet mot och informera om fästningens historiska betydelse. Dessa platser kan sedan knytas ihop till en så kallad “fästningspromenad.”

Insatser som dessa genomförs stegvis i takt med stadens utveckling, och integreras när annan infrastruktur ändå byggs ut. Nyligen har ett arbete inletts med en förstudie som undersöker hur digitala verktyg kan användas för att förstärka upplevelsen av fästningsstaden.

– Det finns stora möjligheter att skapa en digital fördjupning, eftersom det gör det möjligt att uppleva stadens historia på ett nytt och ganska storslaget sätt utan att göra för stora ingrepp i stadsrummet, menar Johanna Engman, utvecklingsledare på Kulturförvaltningen. 

Ordlista:

Bastion: En bastion är en utstickande del av en befästning som ger försvararna möjlighet att skjuta mot fienden från flera sidor samtidigt. Bastionen Carolus Rex, som byggdes på 1600-talet, är den enda kvarvarande av de ursprungliga 13 bastionerna som en gång ingick i vallgraven runt Göteborg.

Vallgrav: En vallgrav är ett slags dike som grävs runt en befästning, för att ge extra skydd mot fiender. Vallgravar är ofta fyllda med vatten.

Jordvall: Konstgjord jordhög som användes i befästningar som skydd mot fienden.

Skans: Fasta punkter i försvarsanläggningar som i vissa fall låg uppe på höga höjder. Skansarna kronan och lejonet är exempel på detta.

Tanken är att skapa en enklare och mer lättillgänglig promenadupplevelse, där information förmedlas genom enkla skyltar och QR-koder som sedan leder till en digital miljö. Genom att använda sin egen mobiltelefon under den fysiska promenaden kan besökare samtidigt utforska stadens historia digitalt och se hur den såg ut tidigare, bland annat genom en historisk 3D-modell av Göteborg, som skapades i samband med stadens 400-årsjubileum.

Däremot är det inte bestämt exakt hur arbetet ska fortsätta. Det finns idéer om att göra fästningspromenaden interaktiv, till en upplevelse där man tillsammans med andra kan lösa gåtor och påverka berättelsens gång genom sina val, så man drivs vidare för att utforska mer av den historiska staden.

– Sedan kanske det slutar med att man får en belöning som man kan hämta på stadsmuseet, det skulle kunna vara något sådant. Än så länge har vi dock inga fattade beslut kring förstudien, säger Johanna Engman.

”Idag säger man bara namnet som en ramsa.”

Sandra, Johanna och Tom är alla överens om att historien från när Göteborg var befäst, är viktig att uppmärksamma. 

Tom menar också att många av Göteborgs platsnamn bär på en historia som lätt glöms bort i vardagen.

– Vi har massor av platser i Göteborg som heter saker som folk inte längre reflekterar över. Ta till exempel Kungsportsplatsen – det är ingen som fattar vad det betyder i Göteborg. Men där har en av Sveriges finaste stadsportar stått. Idag säger man bara namnet som en ramsa. Det gäller att visa djupet, att det faktiskt har gått folk här under 400 år och verkat och hållit på, säger han.