En innegård som kantas av byggnader i gult tegel. Till vänster står cyklar parkerade och till höger står bilar. På tegelfasaden i bakgrunden finns en lastkaj med bruna dörrar.
Smedjegatan 5 skrevs upp på Gula listan 2019, och 2024 stoppades rivningen. Bild: Rebecka Ljungquist.

Du gamla du rivna

Reporter och fotograf: Rebecka Ljungquist

1975 dubbades av Europarådet till European Architectural Heritage Year, och idag lever frågan om det arkitektoniska arvet kvar i allra högsta grad. Men varför är det egentligen så viktigt att bevara gamla byggnader?

Byggnadsvårdsföreningen arbetar med att försöka bevara gamla byggnader som hotas av rivning. Bland annat genom Gula listan, till vilken vem som helst kan skicka in ett objekt den vill rädda.

Kristina Berglund är arkitekt och har arbetat mycket med Gula listan. Hon menar att byggnader tar med sig en del av historien när de rivs.

– Byggnader berättar om ortens historia, och ger ett historiskt djup som gör att man förstår hur orten har vuxit fram, säger hon. De bidrar till platsens identitet.

Vidare förklarar Kristina Berglund att historiska byggnader visar vilken funktion platser i staden haft vid olika tidpunkter, och hjälper en förstå vad som utmärker ens egen stad från andra. Det i sin tur skapar tillhörighet, menar hon.

Ulrika Lindh sitter med datorn i knäet på ett café. Framför henne står en urdrucken kaffekopp på bordet.
Ulrika Lindh visar exempel på refotografering – bilder som jämför byggnader då och nu. Bild: Rebecka Ljungquist

Ulrika Lindh är styrelseordförande för Byggnadsvårdsföreningen, och hon lyfter ytterligare en fördel med bevaring.

– Tittar man på ett hållbarhets- och resursperspektiv så är det ju också idiotiskt att riva. Det ger ett jättestort koldioxidavtryck. Det finns massa mätningar som visar att ett nybygge tar minst ungefär femtio år innan det blir neutralt. Hållbarhetsargumentet tycker jag själv är jättestarkt.

Enligt Boverkets miljöindikator står bygg- och fastighetssektorn för en ungefär femtedel av alla Sveriges koldioxidutsläpp, och nybyggen i sin tur för en femtedel av sektorns utsläpp.

Ulrika Lindh tycker även, precis som Kristina Berglund, att det är ett problem att historia försvinner med husen som rivs. Hon berättar bland annat att det äldre Göteborg trynar bort innanför vallgraven.

– När man bygger idag så bygger man inte så här. Man kan bygga en tegelfasad men man har inte samma konstruktion, man har inte samma typ av fönster. Även om man hade superhög ambitionsnivå kanske det skulle se likt ut på håll, men när man kommer nära skulle man ändå se att det är nybyggt, säger hon.

Under fliken Västra Götaland finns idag 25 objekt flaggade som hotade på Gula listan.