Upptäck Göteborgs okända pärlor:
9 udda och fascinerande kuriositeter

På Göteborgs fasader och gator gömmer sig historier som sällan berättas. Genom charmiga anekdoter, märkliga sevärdheter och historiska detaljer bjuder Leif Fredéns böcker in till att upptäcka staden till fots. Här delar han med sig av nio grymma tips på sevärdheter.

När Leif Fredén gick i pension tänkte han att skrivandet var över. Efter ett långt yrkesliv som journalist, skribent och copywriter fanns det inga planer på fler texter.

– Jag har skrivit hela mitt liv och tänkte egentligen att jag var färdig när jag gick i pension, säger Leif.

Men för att fylla dagarna gav sig Leif ut på promenader i staden. Längs vägen lade han märke till små egendomligheter och märkliga detaljer som han blev nyfiken på. Han började dokumentera dessa sevärdheter som han kallade kuriositeter. Till en början handlade det mest om egna anteckningar, men så småningom lade han ut något fynd på sociala medier där intresse väcktes.

– Någon sa att jag borde göra en bok av det. Jag tyckte det var en rolig idé och hade ju redan samlat på mig en hel del material, så jag skickade in det till ett förlag.

Samlingen blev till en bok, och ytterligare en till, till och med en tredje som släpps nästa vår. Böckerna är fyllda av märkliga och charmiga historier och spännande kuriosa. Gemensamt för alla sevärdheter är att de ska fungera att gå till –  som en slags guidad tur för den som vill upptäcka staden. 

– Jag tycker folk generellt gnäller för mycket på stadsutveckling och byggprojekt, Det finns jättemånga historiska spår i staden som  jag tycker att man ska gå runt och titta på, testa att vara turister i sin egen stad, säger Leif.

Tack vare sitt intresse för Göteborgs historia och utveckling har Leif samlat på sig många böcker hemma. Han har också haft stor nytta av biblioteken och det oändliga nätet. Därtill kommer ibland berättelser och tips från människor som har läst hans böcker.

– Det jag framförallt fastnar för är ju de lite udda, roliga historierna.

Och även om bok nummer tre kanske blir den sista, är det tydligt att Leifs nyfikenhet för staden lever vidare.

– Nu tror jag att jag har uttömt mitt intresse. Kanske…

Göteborgska kuriositeter att spana efter

Idrottsgården- bondgården som blev kvar

I hörnet av Heden står några röda hus som många bara går förbi. Men de byggdes som en bondgård till Göteborgs Jubileumsutställning 1923 komplett med djur och modern lantbruksteknik. Till skillnad från många andra utställningsbyggnader fick den stå kvar, tack vare sin kvalitet och charm. Snart började stadens idrottare använda gården som omklädningsrum. Idag rymmer den restaurang och sommarservering – ett stycke lantlig historia mitt i stan.

John Ericsson och skrynklorna

John Ericsson var en av Sveriges främsta uppfinnare och tog bland annat fram fartygspropellern. På Avenyn i Göteborg står en staty, rest i hans ära. När den avtäcktes var kritiken inte nådig, många störde sig på att byxorna såg alltför skrynkliga ut. Konstnären tog kommentarerna så hårt att han, enligt sägnen, reste till Köpenhamn och tog sitt liv. En tragisk slutpunkt på en konstnärlig gärning.

Dicksons trottoar

Längs Danska vägen ligger trottoaren med de stora, släta stenarna – kallad Dicksons trottoar. Den bekostades av grosshandlare James Dickson tillsammans med sin granne, eftersom trottoaren tidigare var nästintill oframkomlig. Men när grannen var bortrest passade Dickson på att färdigställa allt på egen hand. När grannen återvände och frågade vad han kunde bidra med fick han svaret: “Inget.” Grannen blev så förnärmad att han aldrig satte sin fot på trottoaren igen.

Stora Nygatan 17 ½

Mitt inom Vallgraven ligger adressen Stora Nygatan 17 ½ – en smått legendarisk plats för göteborgarna. Men varför den udda halvan? Jo, när man en gång i tiden byggde gatan började man entusiastiskt från båda håll. Till slut möttes byggena i mitten, där det redan stod två hus men bara en adress. Lösningen? Man delade den: Nygatan 17 och 17 ½.

Pumphuset på Södra Viktoriagatan

På Södra Viktoriagatan 44 står ett pampigt tegelhus som en gång fungerade som pumpstation. Med sina dekorativa fönsteromfattningar och imponerande, välvda fönster är byggnaden ett exempel på hur arkitekturen förr ofta präglades av storslagen elegans. Det är en tydlig kontrast till dagens betonglådor, som byggnaden förmodligen skulle ha blivit om den byggdes idag.

Polisen och muraren

Vid Kungstorget 5 kan du skymta två stenansikten inmurade i fasaden, en tjurig polis och en glad murare. Enligt historien uppstod en konflikt mellan de två männen under husbygget, där polisen till och med ska ha gripit muraren. Som hämnd lät muraren skulptera deras ansikten och murade in dem i väggen. Ett stenigt minne av en gammal dispyt.

Kvillebäcken – den lilla bäcken med den stora historien

Mellan Backaplan och Tuve rinner en stillsam liten bäck. Idag kanske man knappt märker den men förr i tiden var Kvillebäcken en bred, segelbar flod. Fascinerande nog har den också utgjort en riksgräns mellan Sverige och Norge. Idag delar den Bohuslän och Västra Götaland. Och som om det inte vore nog: Kvillebäcken rinner åt två håll samtidigt. Detta är ett ovanligt naturfenomen som kallas bifurkation.

Daltas röv

Vid ett hörnhus i Linné finns en märklig utsmyckning, ett tornavslut som råkar se ut som en rumpa. Tornet var aldrig tänkt att likna något särskilt, men när en kvinna vid namn Dalta – en ökänd, lokal profil – bodde i huset, började folk skämtsamt kalla det “Daltas röv”.

Pellerins Margarinfabrik

Bortom Olskrokstorget står en tegelbyggnad som en gång hyste Pellerins Margarinfabrik. Auguste Pellerin var en fransman och ledande inom margarinindustrin i Norden. Han blev mycket förmögen och ska till och med ha ägt Sveriges allra första automobil. Fabriken var i bruk ända fram till 1968.