Lina Ekdahl lutad mot en stenvägg, klädd i en glittrig bomberjacka under en svart kavaj.
Lina Ekdahl. Bild: Lina Ikse

Världens första brunnslockspoet 

Reporter: Rebecka Ljungquist

Reporter: Tilde Bromander

Lina Ekdahl var först med att bli korad till “brunnslockspoet” och sedan dess ligger flera brunnar med en av hennes dikter på Göteborgs gator. Idag arbetar hon själv aktivt för att brunnslockspoesin ska leva kvar.  

Alltid när man uttrycker sig oavsett hur man gör det, är det positivt. Man förmedlar och får kontakt med andra, säger Lina Ekdahl.

Året var 2019 och Göteborgs stad var i full fart med innovativa satsningar inför 400-årsjubileet. Vid den tiden hade Lina Ekdahl givit ut tio litterära verk och  

fått sju litterära utmärkelser. Detta året fick hon en speciell förfrågan av det dåvarande Rain Gothenburg, om att få en dikt gjuten på olika gatubrunnar runtom i Göteborg. 

– Jag blev oerhört glad för den frågan. Ibland kan jag få frågor jag inte blir så glad för, den här frågan kände jag oerhört mycket för. Jag tyckte det var en strålande idé att poesi fick ta plats i staden, utan att tränga sig på, säger hon.

Rain Gothenburg specialiserade sig på hur Göteborg kan arbeta med det typiskt regniga vädret, därför fanns det även ett krav på att dikten ska vara kopplad till just regn. Lina Ekdahl skrev dikten “Fakta” utifrån hur hon tolkar regn. Med gatubrunnarnas livslängd på cirka 100 år kommer flera generationer att kunna ta del av hennes dikt när de går på Göteborgs gator.

Lina Ekdahls dikt gjuten på ett brunnslock.
Gatubrunn med dikten ”Fakta”. Bild: Tilde Bromander

– Det är jätteroligt, det kan jag verkligen inte sticka under stol med. Det är ju många generationer som kommer kunna läsa. Jag tycker det är väldigt fint att det finns saker i stadsrummet som bara finns. Ett lock måste ju också ligga där, det fyller ju en funktion. Jag tycker det är fint att det inte bara är som prydnad.

Inget självklart intresse

Intresset för poesi växte fram redan under skoltiden. Hon var inte särskilt bra i skolan och stavade dåligt, men hon bar på en ilska gentemot sin omgivning och samhällets olika orättvisor, som hon kände ett behov av att uttrycka. Då började hon skriva dikter om hur hon kände.  

– Eftersom jag inte var så jätteduktig eller lärd så skrev jag väldigt rakt ut och precis som jag ville. Det var inte fina små dikter, utan det var ganska eget på något sätt. 

Lina Ekdahl drömde aldrig om att arbeta med litteratur utan det var något som växte fram. Hon kom aldrig till att utbilda sig inom poesi och skrivande, både för att det inte fanns så många skolor med utbildning inom poesi och av eget intresse.   

– Jag trivdes rätt bra i att skriva själv. Min skola var att jag skrev, läste, var ute och träffade folk.

Hon har utöver dikter också skrivit bland annat pjäser, barnböcker och musiktexter. Själv förklarar hon att hon gillar att skriva om samhället och vad som händer i världen. Hon intresserar sig särskilt för att skriva om olika orättvisor i samhället.

– Jag tycker det är intressant den balansen: Hur kan vi leva så schysst här och samtidigt pågår det krig?. 

I dikten “Fakta” som är gjutet på flera gatubrunnar har hon ett lekfullt och humoristiskt språk. Hon har i den både blandat in felaktig information som “fyra fingrar på varje hand” och en särskrivning av ordet “skyfall”. Detta väckte många olika tankar och känslor hos de som läste dikten.

– Det är väldigt många som tycker det är roligt med brunnslockspoesi. Just min dikt fick lite reaktioner för den heter ju Fakta och det stämmer ju inte riktigt i dikten sen. Då var det många som hörde av sig.  

Engagemanget fortsätter

Efter att Lina blev brunnslockspoet valde hon att fortsätta engagera sig för att fler dikter ska gjutas på brunnslock. Hon sitter idag i juryn som arbetar med att utse en ny poet varje år. 

– Jag har ju alltid tyckt att poesin ska ta mer plats i samhället, jag tycker att poesi är helt genialt. Brunnslockspoesin är en del i det, så att jag känner jättemycket för det här faktiskt.  

När hon själv letar efter den nästkommande brunnslockspoeten kollar hon på olika faktorer som vem som har gett ut en bra bok eller någon som inte har fått tillräckligt med uppmärksamhet. Tillsammans med resterande jury, där även föregående års pristagare ingår, korar de årets brunnslockspoet. För själva dikten som gjuts på brunnslocken finns bara ett krav.

– När poeten får uppdraget säger vi att det är tema regn, men man kan ju tolka regn på massa olika sätt. Vi litar på att poeten har med sig regnet när den skriver och så får det bli som det blir.

Lina tycker att det finns många fördelar med att läsa poesi.

– Det är en överraskning i vardagen och det kan få en att tänka till, eller skratta, eller bli allvarlig eller tänka på något viktigt. Allting går så snabbt idag. Tempot har ju höjts så mycket så därför tycker jag poesin är så viktig för den har ett annat tempo. Det behöver inte betyda att det är en allvarlig dikt utan poesin i sig är ett långsamt medium och det tycker jag är väldigt fint. Jag tror vi behöver stanna upp och läsa något om igen. 

Vill du veta mer om Göteborgs brunnslockspoesi?