Johan Rehngren: ”Det viktigaste är att miljön säger någonting”

Gestaltning genomsyrar hela stadsplaneringen, men är något som vi inte aktivt tänker på. Stadsträdgårdsmästaren Johan Rehngren berättar hur varje hörn av staden har formats för att uppfylla människornas olika önskningar och behov. Dessa behov ändras med tiden, men målet förblir detsamma – samla människor och göra staden levande.

Stadens planering börjar med en översiktsplan som visar var bostäder, kontor, industrier och naturområden ska placeras. Sedan måste man planera var gator, offentliga platser, parker eller lekplatser behövs. Sista steget är att på detaljnivå planera utformningen av dessa platser.

– Det gäller att skapa en plats som tilltalar människor, som gör att människor sedan befolkar platsen. Då blir det en stad, annars är det ju bara en fysisk miljö, säger Johan. 

För att åstadkomma detta kopplas in bland annat arkitekter, landskapsarkitekter och civilingenjörer för att titta närmare på vilka funktioner slutresultatet bör ha. Något så enkelt som att en gata ska fylla fler funktioner än att bara vara en förbindelse mellan platser. För att hjälpa till att klimatanpassa staden måste det finnas träd och grönska. Om man vill ha uteserveringar bör man bygga en bredare trottoar. Vilket i sin tur minskar plats för bilar, men ändå måste det vara god framkomlighet.

– Det är alla de här behoven som egentligen tvingar fram en lösning. Men det är ganska ointressant om miljön bara fungerar. Det viktigaste är ju att det skapas en miljö som säger någonting till människor. Som gör att man känner “här vill jag vara”.

Till och med val av växter och arter ger olika uttryck i rummet och där får naturförvaltare och biologer briljera. På Östra Larmgatan finns det numera två mastiga barrträd planterade, vilket är något som väcker reaktioner – människor upplever plötsligt platsen annorlunda. 

– Där gestaltar vi ända ner till vilka material- och trädval vi gör. Det handlar inte bara om att plantera fem träd, det handlar om vilka träd och vilka egenskaper de ska bidra med. 

Små som stora val gör skillnad för hur staden upplevs. Trädval kan påverka om skuggan blir kompakt eller en skir. Barrträd ger en grönska året runt, medan lövträd blommar och kan måla staden i gulröda nyanser under hösten. 

– Ur ett funktionellt perspektiv är det kanske inte alltid så viktigt. Men det spelar roll ur ett upplevelsemässigt perspektiv, säger Johan. 

Lyssna på stadens behov

Gestaltningen är viktig både vid bygge av nya områden, men även för platser i staden som redan finns och som behöver anpassas eller förbättras. För ungefär 30 år sedan körde majoriteten bilar i Göteborg, något som man försöker komma bort från. Det finns flera bilfria platser i staden, vilket ändrar invånarnas beteende och uppmanar till att gå eller cykla. Gestaltningen av staden är alltså en kombination av att se efter befolkningens behov och att anpassa stadsrummet utifrån hur man vill att staden ska användas.

– Det låter klyschigt, jag vet, men ett plus ett blir tre. Men om vi till exempel både får till funktionen av en cykelbana och ser till att den har upplevelsevärden kommer det att generera andra aspekter. 

Johan utvecklar att en omsorgsfull gestaltning av en cykelbana ger lust att cykla till jobbet. Det leder inte bara till minskade utsläpp och mindre trängsel på gatorna, men också förbättrad folkhälsa. Gestaltning kan även ha ekonomiska effekter. En park som är omtyckt lockar fler människor, vilket innebär att fastigheter i närheten ökar i värde, verksamheter därikring går bättre. När flera människor drar sig till området är platsen alltid i rörelse, vilket ökar tryggheten och minskar kriminaliteten. Allting hänger ihop i en kedja av positiva effekter. 

Historia och hållbarhet

Trädgårdsföreningen är ett exempel på en sådan plats som under åren har fått en helt annan användning. När den byggdes under 1800-talet var den till för att klä upp sig fint och flanera. Idag kan man givetvis fortfarande strosa i den fridfulla miljön, men den används också för mycket annat. Mitt i vardagsbruset förvandlas parken – under lunchpausen joggar någon förbi i träningskläder, solen lockar till picknickfiltar och solglasögon på sommaren, och på helgerna fylls parken av barnfamiljer och skratt vid lekplatsen. För stadens anda är det därför betydelsefullt att omvandla parken till en välkomnande plats för alla dessa aktiviteter, samtidigt som man bevarar den historiska miljön.

 – Att skapa en omsorgsfull gestaltning är en del i att bygga hållbart. Bygger vi miljöer som vi bryr oss om och tar hand om, kommer de stå i lång tid.

Johan berättar att någonting man jobbar upp med tiden är fingertoppskänslan. Människor läser nämligen av platser väldigt fort och bildar sig en uppfattning som håller i sig. Principen är att utgå från tidigare erfarenheter och forskning. 

– Det gäller att bygga det här på forskning, för det blir lätt tyckande. Och alla tycker ju olika. 

Här pratar vi om faktorer som människor faktiskt behöver på en plats – ryggstöd, skydd från vind eller regn, sittplatser i både sol och skugga, ögonhöjd när man pratar, belysning. Dessutom är det alltid ett säkert kort att tänka i mindre skala, som skapar en känsla av  intimitet, än att slå på för stort. Dessa faktorer passerar ofta under radarn, men när de saknas känns det genast fel. 

För att lättare avgöra vad som behövs för att skapa en viss känsla finns det kvalitetsparametrar som hjälper att forma stadsrummet. Johan berättar att det kan handla om att säkerställa ett gott mikroklimat. Eller om att stärka ekosystemtjänster, det vill säga de nyttor vi får från naturen, såsom ren luft. 

– Man jobbar även med trygghet, orienterbarhet och att staden är logisk. Vi rör oss i staden och läser den hela tiden. Så fort det blir en miljö som är svår att läsa, hakar det upp sig för oss. 

Sådana detaljer är viktiga. Men det är också viktigt med skönhet, någonting som är svårt att mäta. Det finns inget facit på vad skönhet är eller hur det ser ut, 

– Men det kanske är det som är själva poängen. Vi vill ju inte ha en stad där alla stadsmiljöer ser likadana ut. 

Målet: väcka reaktioner

Johan berättar att bastun på Jubileumsparken har fått blandade reaktioner, där vissa göteborgare tycker att den är jätteful medan andra att den är cool och rolig. 

– Och det är lite det här man vill åt – skapa miljöer som väcker känslor. Som får människor att tycka någonting och bry sig. Så hellre att jag säger att bastun är jätteful och att du säger att den är jättefin, än att vi båda säger “Vilken bastu? Jag har inte ens tänkt på att den finns där”.

Gestaltning är inte bara estetik – det är funktion, känsla, trygghet och identitet. När människor känner en äkta koppling till platser i staden kommer omsorg hand i hand med det. Johan berättar att det är svårare att riva lekplatser där många gillar att leka, eller byggnader som många tycker om. Till och med träd kan vara så omtyckta att det skapas missnöje när de ska fällas. Men detta visar ju på att göteborgarna tar hand om staden, dess tegel, kultur, miljö och historia. 

– Människor drar människor. Vi vill att stadsborna ska ha egna identiteter med platser. Då kommer människor från olika delar av staden att använda dem på olika sätt och förstå att vi inte är så olika.