
Grejen med Västlänken

Reporter: Alva Johansson
Ordet Västlänken har varit på mångas läppar i Göteborg de senaste åren. För de flesta förknippas namnet dock fortfarande mer med byggkaos, förseningar och uppgrävda gator än med den järnväg som ska stärka kollektivtrafiken. Att Västlänken byggs har nog inte undgått någon i staden, men vad kommer den egentligen innebära för göteborgarna?
Göteborgs centralstation är idag fullpackad av tåg och eftersom det inte går att få in mer kapacitet behöver kapaciteten istället byggas ut. Lösningen blir således Västlänken. Kort och gott är Västlänken en åtta kilometer lång järnvägsförbindelse, varav ungefär sex kilometer går under staden i tunnlar. Tunnlarna syftar till att koppla samman Göteborgs centralstation med nya stationer vid Haga och Korsvägen för att förbättra pendlingen och göra tågresandet smidigare.
– Man kan få helt andra trafikeringssystem där till exempel Västtrafik kommer kunna trafikera på andra sätt. Det gör att vi kan sprida ut kollektivtrafikresandet i hela Göteborg med hjälp av tåg, säger Ulf Angberg, kommunikationsansvarig på Trafikverket.
Men det är inte bara Göteborgs invånare som kommer märka skillnad, Västlänken stärker kollektivtrafiken i hela Västsverige. De nya stationerna möjliggör längre och fler tåg, vilket i sin tur knyter samman regionerna bättre. Detta är någonting som kommer gynna tusentals pendlare, både inom staden och från omkringliggande kommuner.
– Den största skillnaden för göteborgarna blir en bättre pendling och ett mer tillförlitligt tågsystem. Det byggs också väldigt långsiktigt. Vi planerar utifrån ett 120 års perspektiv, så vi har en kapacitet som ska räcka länge, säger Angberg.
Västlänkens linjer år 2030:

När bygget startade år 2018 var planen att hela Västlänken skulle stå klar 2026, men så har det inte blivit. Ambitionen är i nuläget att station Centralen kommer stå klar för trafik 2026, medan resterande delar väntas bli färdiga någon gång mellan 2029 och 2032. Förseningarna beror både på tekniska utmaningar och ökade kostnader, något som märkts tydligt i stadsmiljön.
– Vi bygger en av de största anläggningarna i Göteborg på väldigt många år. Störningarna under byggtiden handlar mycket om trafikfrågor, att staden ska fungera runt omkring. Men det är ofrånkomligt när man bygger stora satsningar och projekt att det inte märks under byggtiden, säger Angberg.
Så här kommer stationerna se ut:
Station Centralen: Norr om dagens centralstation byggs en ny underjordisk station. Stationen byggs med två perronger och fyra nya järnvägsspår. Den kommer ha tre uppgångar och fyra entréer. Den östra uppgången leder upp i Park central som ligger i höjd med Regionens hus, mittuppgången blir belägen i den nya stationsbyggnaden och den västra uppgången kommer ha en entré i Nordstan och en närmare Lilla Bommen.
Korsvägen: Tågstationen under Korsvägen kommer ge mer plats för gående och cyklister, och mindre plats för biltrafik ovanför mark. Den beräknas bli en av Sveriges tio mest trafikerade tågstationer och göra Korsvägen till en ännu viktigare knutpunkt i kollektivtrafiken.
Haga: Stationen byggs under mark mellan Rosenlundskanalen och Handelshögskolan. Stationen kommer ha uppgångar vid Kungsparkens västra del, vid Pusterviksplatsen och i Handelshögskolans nya byggnad.


